Tisdagskvällen är här och klockan slår halv sju. Dagen har inneburit ingenting alls, förutom skola och fix med pappa och fanny. Imorgon är det sovmorgon och det är ju ganska så trevligt, imorgon är det också spinning och kanske lite simning efter det tänkte jag. Jo och här sitter jag i min säng och kollar på full frys, var tvungen att ladda ner det igår, hade nästan glömt bort hur roligt det är. underbart.

behöver en smäll på käften för att komma i balans. malin.

 

när det äntligen kommer en dag som jag har ledigt, då kommer allt ivägen. Idag sitter jag som någon invalid flicka på 18 år. Har svårt att röra mina armar och så fort jag höjer dom över axlarna så stålar värken ner i händerna. Det känns som om alla ben i mina händer är sönder, jag kan knappt böja flera av fingarna. Detta är fruktansvärt jobbigt, men det är dax att bita ihop och göra något vettigt utav det. Det är mina motgångar som har jag gjort mig till den jag är idag, och det är bra. Man ska veta att man behöver kämåa för att få någonting här i världen. Jag satt nyss och skrev ner vad jag ska köpa för julklappar och kom fram till det mesta. jag satt också aoch fuderade på vad jag vill ha, egenligen behöver jag ingenting. jag har verkligen allt som jag vill ha och behöver. men funderar på en ipad eller fotöljer till mitt rum. Helgen har dock inneburit helt andra saker, som är ganska obergipliga. lördagen började på kulturhuset och slå i paket till barnhemsbarnen, några timmar senare fortsatte dagen på torget där vi stod med klassen, Adam och Robin kom och hälsade på lite, kastade lite pil, men de var för dåliga. Blev senare riktigt sugen på fest och ringde till ellen och frågadeom hon var på, självfallet var hon det. Fritte körde in oss till vetlanda, det blev förfest i korsberga. och sen en rolig kväll på hotellet. slutet på kvällen behöver jag dock inte skriva om här. söndagen, blev jag väckt av en ganska dålig adam, som senare slutade med att vi satt på akuten i eksjö. det var det roligaste resan på det sjukhuset för min del, adam raggade på sjuksköterskor och såg ut som stänkarn i beck. mycket roligt där ja. yes på kvällen var det match som förövrigt gick åt helvete. ska se till att laga lite mat och senare är det dags för handbollsträning.

om allt ändå blev som man önskade.
 

sitter nu i köket och försöker reda ut mina egna tankar. det är inte lätt ska jag säga er, men jag kan säga att det går hyffat snabbt att nå toppen bara man vill. och jag ville. tråkigt nog måste jag säga att det går ännu snabbare att nå botten. handbollen rullar på riktigt bra, skolan går bättre. flera arbeten som jag har lämnat in och jag har tillochmed gjort veckans läxor. det gäller att fokusera, som jag säger till andra men ofta missar själv. Jag har börjat bli irrirerad på småsaker. vissa ord, vissa beteende. detta är inte alls likt mig, men det kanske visar att man har hittat vem man är. att man inte kan gilla andra. jag gillar inte alla, men jag har ett rättvist bestult och jag försöker att inte såra någon, även om jag har mina starkar åsikter, så är det den jag är. folk få leva med det helt enkelt. jag bestultade igår tillsammans med min egen hjärna att jag inte ska ta mer skit. jag ska stå upp och att jag ocksåp både hör och ser. detta gör jag med glädje. måste samla mod. Jag sitter hela dagarna på facebook och mår nästan dåligt över att se alla översminkade 13 åringar. jag vet så väl, jag kan lova att jag ahr också varit där, när man är rädd att vara den man är för att man inte ska bli omtyckt, man är rädd för att säga vad man tycker, ja allting. Man hade flera olika personligheter och om det var något som någon lite tuffare inte tyckte om, ja då var det bara att ta bort den sidan av sig själv, det var lätt gjort eftersom den delen egentligen inte tillhörde sig själv. exakt exakt vet jag hur det är. och jag skulle inte vilja komma tillbaka till den tiden, men det är den tiden som har gjort mig till den jag är. men frågan är vem är jag?

jag vet förtillfället att jag vill ha snö!

då börjar detta lovet dra sig mot sitt slut och det känns väll mindre br, även om det ska bli skönt att komma in med alla rutiner igen. Lovet har dock innefattat fina dagar i vänersborg, med fest och nytt folk, myskväll, varningar, felkörningar osv osv. Jag har spelat handboll, där vi dock spikade vår första seger mot cyrus och det kändes ju riktigt jävla underbart! jag har också hunnit med lite årsfest i la. hämtat fulla kompisar i nässjö och liknade saker. ;)

inatt insåg jag hur viktigt det är att ha en nära utomstående kompis, som alltid finns där. Någon som alltid lyssnar, det spelar ingen roll vem det handlar om eller vad som har hänt. Om man är sjuk eller inte, ful, snygg, ja precis vad som helst. alla behöver en sådan vän. Jag har turen att ha fått en sån. och det är inte vem som helst, det kan jag verkligen lova, han är rolig, söt, förstående, respekterande. .han jag kan ringa mitty i natten och bara prata. hos honom får man säga vad man tycker, jag får gråta, vara arg, glad vad som helst. En person som jag från början inte hade en blekaste aning om vem det var. men vad gjorde det.  det är han som har fått mig att se från ett annat perpektiv på livet, en person som alltid håller humöret, en person som alldtid ställer upp. Jag hade iallafall tänk att skriva något fint och berörande men insåg ganska snabbt att jag misslyckades.
jag har iallafall träffat person som betyder så obeskrivligt mycket och jag orkar inte höra om vad andra tycker om det elelr vad de inte tycker.
tack adam.

man kan inte alltid må bra, så är det. man kan inte alltid vara glad. det är bara att inse.

bilden får mig att tänka framåt, eftersom tidpunkten då bilden tog var något år sedan och då var det det värsta. gipset satt fint på handen och saker och ting kunde inte gå mer åt helevet än vad det gjorde då. bilden gör mig stark. 

yes, då var en handbollsträning avklarad och jag kom därifrån med mindre roliga besked. Min tränare hade pratat med min sjukgynmast och han hade gett henne bestämda ord som. Malin, tjejen med tummarna. Jag tror att hon har problem men nerverna och det kan sluta riktigt illa, så jag tycker att hon skulle göra ett uppehåll med handbollen för ett tag.
Vet inte vad jag ska säga, uppehåll blir det nog inte rikitgt, jag har klarat av denna smärtan i över ett år så det funkar nog ett litet tag till.

annars har fösta dagen på lovet vart lugn, och jag börjar mentalt förbereda mig för 11-18 på jobbet imorgon.

yes, heldag på jobbet. både idag och igår men pengar rullar in.
helgen började fint med lite handboll, senare ut till linnea för lite filmmys, som dock slutade utan film och glad är jag för det. vid tolvtiden gick bilen mot hultsfred, snäll som jag är. Fanny fick följa med. hämtade två fulla pojkar, adam och rasim, trevlig hemfärd, inga sura miner här inte.
lördagkvällen tillbringade jag med ellen och med några datanördar, mycket trevlig kväll. idag idag och jag är helt slut och ska snart ta mina ben och gå ner till konsum och köpa clementiner.  viktigt.
lovet ligger framför mig, detta innebär jobb och plugg för min del. på torsdag åker vi dock till vänersborg för att träffa en efterlängtad vän livia. 

yesbox, tur att tiden går framåtdetta var ju dock tre år sen!


 

stressig dag, jobbat på tingeling idag och nu kom jag hem från de sista timmarna på badhuset, jag laddar iallafall för att tillbringa hela min helg och mitt höstlov där. Delade åsikter för det, dock är det ju bra med pengar senare.
Morgondagen är fredag och det känns ganska så br, jag slutar tidigt och jag ska försöka plugga klart llt och försöka hinna gå till gymmet innan handbollen, som dock känns långt bort förtillfället.
Nu ska jag ta och lag klart kycklingen som just ni befinner sig i micron detta gör jg edans halv åtta hos mig rullar på tvn och snart är det dax för robinson! puss


Livet känns lite lättare sen igår, en fin vän tog sig tid och lyssnade, det är sådant något aldrig kan ersätta. 

bild från tiden i EBK och matchen där vi vann kopparcupen 2010. underbar tid. 

yes, söndag. en mycket viktig dag för mig, chans att ta igen sig. dock blir det aldrig som man tänkt sig, men gårdagen blev över förväntan, jag klädde mig i mina flowerpower brallor och ett linne, jag hade laddad håret i en knut och taggat för myskväll hos ellen, men kinamat och reseplaner. Men när klockan tickade på blev vi mer sugna på att dra in till vetlanda och dansa till det lite.  vilket vi gjorde. yes flowerpower och osminkad. yesbox! med satan vad kul vi hade!
nu lyssnar jag på bögmusik och borde ta tag i mitt liv och sluta tycka synd om miig själv, jag ska plugga och byta till vinterdäck, jag ska även försöka träna lite, fårse om det blir gym eller löpning. se vad benen tillåter denna fina dag. 

det är något som är fel, så fel det kan bli. Hur orkar jag med mig själv? knappt jag gör det. jag vet helt enkelt inte vad jag håller på med. Tappat allt för ett litet tag, men jag lovar jag kämpar för att hitta tillbaka.
Jag vill inte vara den som jag är just nu, jag är inte stolt över att få G på alla prov, lämna in alla arbeten 3 veckor försent, vara en som bara är med på träningarna, just nu är jag den som har nära till gråt överallt. Ibland blir det bara för mycket och det är ingen som förstår det, jag lovar ingen kan det. Det är jobbigt. Det är jobbigt att se folks reaktioner. Jag är inte van, en ledsen tjej, har ingen sett det innan. Fast nej jag är inte ledsen. det är bara nu, i vanliga fall är jag den gladaste tjejen på denna jorden. jag har allt och jag är full med misstag, sånt som man kan göra bättre. Att bryta ihop är inte min starka sida, hur gör man. ibland går det inte att hindra, jag vet inte vad man ska säga. men det hände faktiskt, i fredags. det gick åt helvete på träningen, folk beter sig illa, som inte borde det. jag slog i min tumme, jag har ont i mina tummar. där brast det. jag ville säga till någon att jag inte är så stark. Och där gick gränsen, en stark människa behöver okså höra någonting. Man är ingen robot. även om det skulle vara skönt ibland. Jag vet iallafall inte vad jag ska göra. om jag hade vetat det hade jag gjort det för längesen. Jag borde verkligen inte skriva detta, eftersom jag inte vet. ingen vet vad som är fel. jag har det bästa livet man kan ha. jag har verkligen det, men ibland blir det för bra och det är då allt kommer. jag vill iallafall inte leva såhär, så nu ska jag rycka upp mig, göra något värt av mitt liv, leva livet, det kan jag ju dock säga att jag gör. jag måste lära mig att en människor har sina svackor. man kan inte vara glad hela tiden. vill säga det.. DET FINNS BARA EN SOM KAN STÄLLA DETTA TILLRÄTTA, OCH DET ÄR JAG.
den stora frågan är, sluta med handboll? det är där allting händer. 

ja, denna dagen blev ju inte heller som jag hade tänkt mig.
skolarbeterna trycker riktigt tugnt, att jag inte hinner träna själv gör mig irreterad. Jag hinner inte ens gå till gymmet.  Men jag ska inte klaga, jag jobbar och har trevligt, och imorgon är det spinning och efterlängtad handboll. På kvällen återigen plugg. projektarbetsplugg som jag kan spy på.
Jag började iallafall städa mitt rum, kläderna försvann ner i tvättstugan, så nu kan jag använda min soffa för andra gången på 1 år. super. mitt spotify fungerar dock inte, vilket gör mig ännu mer på dåligt humör, stereon i bilen funkar inte heller, min dvd är paj, jag saknar min iphone. det är inte många saker som är på plus för tillfället. dock går fotbollen på tv hyffsat bra och det tackar man för. jag saknar min fotboll och mitt lag lite för mycket.  imorgon börjar jag jobba vid 06.00 vilket är ganska skönt eftersom jag då slutar vid 13.30. ganska fint.


- jag behöver en smäll på käften för att komma i balans.

Sitter i mitt kalla rum, i min tomma säng, i en tyst ensamhet just förtillfället. En vainlig söndag, en annan vecka skulle jag tycka att det var skönt, men just idag känner jag känner jag mig ensam. Kan ej svara på den frågan själv.
Jag har iallafall haft en helt underbar helg, startade i fredags men tvmys med mamma och pappa. Lördagen tillbringade jag mestadels i sporthallen för att först se när SHK krossade EBK och det klarade de ju av utan problem, efterdet var det dags för mig att göra min premiärmatch, med ett fåtal handbollsträningar i kroppen tog jag mig igenom matchen men ganska många fotbollsräddningar och ett flertal blåmärken, dock nådde vi inte ända framinsten till vinsten. lite surt.
Senare åkte jag och hämtade några festsugna flickor och en festsugen kille. Bilen gick mot vrigstad, där väntade Marcus, simon, adam, macki, rylle. En trevlig förfest, som senare blev en riktigt trevlig fest på hotellet. Bättre sent än aldrig kom adam. Jag körde på mina fulla kompisar hela kvällen och det var värt det. Att vakna upp idag att iallafall vara nykter, även om jag kände mig som jag hade haft min värsta fylla någonsin. Det var kallt, gammalt smink och jag kände mig riktigt äcklig. Men det funkade ju.
Åkte sedan med min fina familj till jönköping och träffade pappas moster, giock på a6 och käkade. slutade med att jag endast köpte ett par manchesterbrallor i frägen blått. dock 32 storlekar för stora, men man kan nog köra något tjusigt för dom också!

-vänner som inte kan lyssna är inga riktiga vänner. jag fann en riktig vän igår.